”Själsligt som Snusmumriken, till naturen som Peter Pan och nyfiken som Nicke Nyfiken. En pojke, som likt Pippi Långstrump, alltid gått sina egna vägar och som ända sen liten velat rädda världen. Andreas Lindquist har växt upp inom teater- och restaurangbranschen, är en 29 årig tvåbarnsfar, företagare, nybakad student och en multiaktiv studerande. Andreas är uppriktigt intresserad och oerhört nyfiken på livet, människor och dess fenomen. Nu tänker denna dynamiska finlandssvenska dyslektiker och numera Kuopiobo bli läkare och miljöforskare och dessutom hjälpa andra att nå sina drömmars mål.”

Så här presenterar sig Andreas Lindquist med egna ord. Han är en kille som hittat sina egna metoder och sätt att lära sig när de metoder som erbjöds inte räckte till. Sina sätt att lära, men också vikten av att få välja olika metoder, är något han gärna förmedlar vidare så att flera vågar sätt högre mål.

AG morning_1 (2)

 

Andreas är först ut som föreläsare på torsdag den 15.1.

 

Annonser

Forskningen kring hur datorer påverkar undervisningen och resultaten i skolan har startat upp på många håll och i dagarna har en ny studie från Göteborgs universitet släppts kring ämnet. Denna gång är det Berner Lindström som säger att det är nödvändigt med lärarstöd om datorer ska förbättra undervisningen. Detta kan ju verkligen kännas som självklart och detta har också påpekats i olika omgångar. Frågan är förstås vilken typ av stöd som behövs. Handlar det om att generellt behärska datorn som redskap, handlar det om att behärska specifika program eller handlar det om att förstå samhällsförändringarna? Det som blir intressant i sammanhanget är det Lindström säger:

Det vi kan se i våra studier är hur etablerade undervisningsformer, uppgiftsformuleringar och sätt att examinera sätter ramarna för hur IKT används. Många lärare ifrågasätter också vad IKT pedagogiskt kan tillföra, när de redan har en fungerande undervisning. Men det är ett svar som bygger på tveksamma premisser, att de ser IKT som ett instrument för att förbättra eller effektivisera undervisning givet ett traditionellt undervisningsinnehåll. Istället handlar frågan om IKT i undervisningen ytterst om en omdefiniering av vad det innebär att ha kunskap i det moderna samhället.

Det visar på att en del lärare fortfarande ser väldigt traditionellt på sin lärarroll och sitt uppdrag. Är det här det behövs sättas in stöd?

När jag tidigare idag ramlade in på Jonas Hällebrands blogg och såg filminslaget ”I see The future baby” av Troedson kom jag igen in på samma tankebanor. Troedson säger mycket klokt i filmen och man måste nästan se hela filmen för att förstå hans argumentation. Han tror att en uppgift blir att få lärarna att förstå hur framtiden kommer att se ut om ca 30 år. Problemet, enligt vad han säger i filmen, är att många lärare inte vill förhålla sig till förändringarna och inte tycker att vi ska sträva till att skapa en skola som motsvarar det framtida samhället.

Frågan kvarstår då fortfarande, vilken typ av stöd är det lärarna ska ha och framför allt vem skall stöda dem och på viket sätt?

Är det någon som har förslag?

Jag har länge haft en idé. Eller snarare en tanke. Inget unikt i sig men nytt för Åland. Hur ofta kan vi ex. i dagstidningarna läsa om det goda arbete lärarna gör ute på skolorna? Jo, kanske lite nu och då. Hur ofta får vi läsa om lärare som jobbar med att utveckla sina undervisningsmetoder, som anpassar dem till dagens samhällskrav, som delar med sig och är en inspiratör för kollegor? Kanske inte lika ofta.

Jag tycker att vi ska premiera dessa lärare och skapa en arena där de kan dela med sig av sina erfarenheter. I Sverige delar de ut Guldäpplet och Webbstjärnan. Kunde vi göra något liknande? Ur projektets synvinkel är det naturligtvviktigt att det skulle handla om utveckling där IT finns som verktyg. Men vilka kriterier är viktiga när man pratar om lärare, lärandet och IT? Vad tycker du? Ska vi ha en motsvarighet till Guldäpplet för att synliggöra lärarna och det de gör i det tysta? Och vilka kriterier är i så fall viktiga att fylla?

Jag kunde inte låta bli att testa Tagul, en tjänst likt Wordle, som gör dina ord till ordmoln. Molnet intill består av orden ovan i  det här inlägget.