Stefan Pålsson skriver som vanligt intresserade inlägg på Omvärldsbloggen och det senaste är inte något undantag. Den här gången berättar han om den engelska rapporten från Nesta som visar att de satsningar som gjorts i de brittiska skolorna inte automatisk har lett till förändrade undervisningsmetoder.

Syftet med rapporten är att visa hur skolorna kan göra för att verkligen börja utnyttja de möjligheter som tekniken ger. Forskarna ger exempel på arbetssätt som fungerar idag och förklarar vad det beror på. De redovisar också hur skolan, lärarna och eleverna behöver tänka om, och de pekar på hur tekniken skulle behöva utvecklas för att ge ett bättre stöd åt lärandet. Rapporten bygger på en genomgång av ett tusental akademiska artiklar och mängder av annat material från hela världen som beskriver och analyserar hur it används i undervisningen. Ur denna mångfald har man sedan valt ut 210 konkreta exempel på hur tekniken kan bidra till att förnya undervisningen och utveckla elevernas lärande. Dessa exempel har antingen drivits av forskare eller av lärare.

Det här låter ju som ett väldigt seriöst material och jag kan tänka mig att det inte endast britterna som tampas med detta problem. Men det här vet vi ju egentligen redan, eller hur? Varför gör vi då inte som vi säger att vi borde göra?

Pålsson har gjort en sammanställning på det åtta teman som rapporten har utmynnat i:

  1. Lära av en expert. Alla teorier om lärande bygger på att den som lär sig får hjälp och vägledning av någon som kan mer. Tips är att man letar efter resurser som finns runt om på nätet. Exempel som ges är Khan Academy, Maths Doctor och Solar Stormwatch.
  2. Lära tillsammans med andra. En stor del av vårt lärande sker tillsammans med andra, och här kan tekniken vara till stor hjälp. Rapporten nämner fyra sociala dimensioner som it kan ge stöd åt
    • Samarbete och gemensam förståelse
    • Nätverkande
    • Deltagande
    • Det som skapas kan delas med andra
  3. Lära genom att skapa.
    Än så länge finns det inte mycket stöd för att den här sortens lärande verkligen ger bra resultat, men i rapporten ses det ändå som ett lovande område som är väl värt att  undersöka vidare. Det stöd som finns pekar på betydelsen av att läraren finns med som ett aktivt stöd genom skapandeprocessen – och detta är något som inte får glömmas bort.
  4. Lära genom att undersöka. Den tekniska utvecklingen ger bättre möjligheter än någonsin för den här typen av självständigt lärande. Numera går det att hitta information om det mesta och det finns helt andra möjligheter än tidigare att simulera, visualisera och experimentera. Inom forskningen finns det exempel från alla ämnen och på alla nivåer.
  5. Forskande och problembaserade arbetssätt. Det här är en strukturerad variant av det undersökande lärandet som går ut på att lösa ett givet problem. Rapporten nämner att flera av de lärarledda projekten visade på stora möjligheter för den här sortens arbetssätt.
  6. Lärande genom tillämpning. Detta är ett väl beprövat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla och att använda sina kunskaper i olika konkreta sammanhang. Men det handlar inte bara om tillämpning, utan om att motivera och att utmana eleverna. Här pekar rapporten på spelbaserat lärande som en möjlig väg.
  7. Lärande genom formativ bedömning. Genom att tydliggöra målen, visa var eleven befinner sig och hjälpa eleven att komma vidare, hjälper den formativa bedömningen eleven att utveckla sitt lärande. I rapporten påpekas att det ännu inte finns många bra exempel på hur teknikutvecklingen kan bidra här, men att det sannolikt finns utmärkta förutsättningar att skapa intressanta och väl fungerande lösningar.
  8. Lärande i varierande kontexter och sammanhang. Lärandet utvecklas och fördjupas om man får lära och tillämpa sina kunskaper på olika platser, med olika medel och i varierande rum och sammanhang. Här kan den mobila utvecklingen och utbredningen av aktiviteter som lifelogging, där man med hjälp av små, bärbara kameror med inbyggd gps och andra hjälpmedel automatiskt dokumenterar sina aktiviteter. Ett aktuellt exempel, som inte nämns i rapporten, är den svenska produkten Memoto, som släpps i februari 2013.

Pålsson avslutar med att säga:

Rapporten visar att det finns mängder av möjligheter att utnyttja it på både bättre och mer engagerande sätt i undervisningen. Men vad krävs för att det ska bli verklighet? Rapportens slutsats är att det måste till ett bättre samarbete och ett mer utvecklat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan it-branschen, forskarvärlden och skolan. Detta kommer Nesta nu att ta tag i.

Annonser