december 2012


Med sorg måste jag nu erkänna både för mig själv och er att projektet nu är avslutat. Det återstår ännu lite arbete (eller mycket) med uppföljning och slutrapport men aktiviteterna är definitivt avslutade. För mig innebär det att jag får fortsätta inom Utbildnings- och kulturavdelningen ett år framöver med lite liknande uppgifter som inom projektet, speciellt ansvaret för MIP. Men jag återkommer till detta i början av nästa år.

Nu vill jag önska alla läsare en riktig

God Jul och Gott Nytt År!

 

 

Bilden ovan är CC-licensierad

 

Carola Eklund

Då är det dags att åter presentera en åländsk föreläsare. Under seminariet kommer vi att få tillfälle att lyssna på Tom Rydell från Ålands lyceum. Skolan  deltar i ett Central Baltic projekt, E-Math, i lång matematik och då Tom är matematiklärare är han också i högsta grad involverad i projeklogotet. Inom projektet arbetar man med en metod som kallas strukturerad härledning.

Undervisningsmetoden kräver att de studerande använder datorer på lektionerna och hemma då de gör sina uppgifter. Läraren kan lägga till information i materialet och detta syns direkt när den studerande loggar in nästa gång i ”sin” mattebok. Den studerande gör sina uppgifter i den elektroniska läroboken och läraren kan sen gå in och titta hur uppgifterna är lösta när han/hon loggar in nästa gång. Verktyget är alltså interaktivt.

Låter detta intressant? Då ska ni naturligtvis komma och lyssna på Tom den 24 januari. Han håller två föreläsningar, kl 10.40 – 11.35 och 14.40 – 14.35.

Om ni inte har anmält er till seminariet så ska ni göra det nu, tycker jag! Anmälningsblankett och program hittar ni på http://www.mip.ax.

Välkomna!

Tiden rinner iväg och för att hinna presentera alla föreläsare innan seminariet kommer här ytterligare en.  I samtal med näringslivet har det dykt upp åsikter att de personer som anställs inte har en tillräckligt god kunskap i att kommunicera. Detta är en viktig hörnsten i alla kundkontakter och frågan är vad skolan kan göra för att möta detta krav eller denna önskan.

Som avslutningstalare under seminariet den 24 januari har vi därför bjudit in Michale Riise för att problematisera detta. Näringslivet har också möjlighet att följa den här föreläsningen, som också delvis är sponsorerad av företag.

Michael Riise är föreläsare, pedagog och regissör och jobbar både med skolor, organisationer och näringsliv och har sedan 1995 utvecklat ett träningsprogram i mänsklig kommunikation på basis av sina teaterkunskaper, studier i kommunikationer, högskolestudier och omvärldsanalys. Han frågar sig vad som händer om de studerande har för låg kommunikativ kompetens när det kommer ut i arbetslivet?

Vikten av kommunikativ kompetens gäller lärare inom alla skolstadier samt anställda inom näringsliv (t.ex. IT-sektorn) och organisationer. Träning i att kommunicera är en tvärgående kompetens för alla som vill nå framgång i kommunikation. Som deltagare i föreläsningen får du ta del av viktiga begrepp inom kommunikationsområdet och om de möjligheter som ligger i praktisk träning. Michael skapar i sin föreläsning dialog och illustrerar tillsammans med de deltagare som vill, hur träning går till.

Du kan läsa mer om Michael Riise på hans webbplats http://www.riiseregi.se/

 

 

Nästa presentation av föredragshållare på Dialog 2013 är Mia Vanhatalo. Mia har varit med och starta upp Facebook-sidan Senja opettaa ruotsia och bidrar också med statusuppdateringar där. Sidan är ursprungligen uppstartad av vänner till Senja för att lära henne svenska. Idag har Facebook-sidan fått en stor spridning med över 17.000 följare och flera skolor använder den i språkundervisningen.

FB Senja- 11.12

Ett inlägg på FB kan se ut så här  

Upplägget med Senja opettaa ruotsia är att samma text delvis återkommer både på finska och svenska. Teamet kring Fröken Senja FB-sidan har också gett ut en bok med samma namn och den finns att köpa ute i bokhandlarna.

Mia själv arbetar med kunskapsbyrån Plåtburk, en kunskaps- och marknadsföringsbyrå som marknadsför sig både på Facebook och Twitter. Hon kommer att berätta om hur skolorna använder sig av Facebook och Internet som inspirationskälla i språkundervisningen.

 

Anmälningen har öppnat till seminariet och efter en dag har det redan kommit in 3 anmälningar. Kul!

En föreläsare som nu står i tur att presenteras är en åländsk förmåga, nämligen EvaMaria Mansnerus, som är bild och konstlärare i Föglö grundskola. EvaMaria har i flera år arbetat med digitala verktyg i sin undervisningen och hon kommer nu att visa och berätta hur hon gör. EvaMaria menar att det utvidgade textbegreppet är speciellt viktigt för de elever som är mera praktiskt än teoretsikt lagda. Och med olika typer av digitala redskap kan eleven på ett lätt sätt använda andra uttrycksmedel än det skrivna ordet för att inhämta det kunskap och för att göra den till sin egen!

Missa inte detta!

 

Äntligen, kan jag med rätta säga. Det har inte varit helt lätt att få programmet helt spikat för seminariet den 24 januari. Men nu börjar det ta form och anmälningsblanketten är klar. I år behöver ni inte anmäla er skilt för varje delseminarium utan endast till seminariet som sådant. Anledningen är så enkel som att det ännu kan bli ändrigar i programmet och fler föreläsare kan komma till. Och det i sig är ju positivt, att det kan bli fler föreläsare alltså!

MEN! jag ser gärna att ni fyller i vilka delseminarier ni idag kan tänka er gå på. På så sätt får vi arrangörer en liten vink om hur stor intresset är för de olika föreläsarna och därmed kan vi också anpassa föreläsningsutrymmena. logo13_liten

Programbladet kommer att uppdateras kontinuerligt på www.mip.ax (på startsidan) och där hittar ni också länken till anmälningsblanketten. På blanketten ska ni också fylla i om ni önskar inta er lunch på Alandica samt om ni har några matallergier som måste tas hänsyn till.

Enligt planerna kommer det att vara en mini-mässa samtidigt men tyvärr kan den bli rätt liten eftersom det här seminariet konkurrerar med Educa i Helsingfors 25-26 januari. Många utställare är redan tvungna att ställa i ordning dagen innan och prioriterar förstås större mässor. Men det kan ännu bli några överraskningar. Vi uppdaterar informationen kontinuerligt.

 

Stefan Pålsson skriver som vanligt intresserade inlägg på Omvärldsbloggen och det senaste är inte något undantag. Den här gången berättar han om den engelska rapporten från Nesta som visar att de satsningar som gjorts i de brittiska skolorna inte automatisk har lett till förändrade undervisningsmetoder.

Syftet med rapporten är att visa hur skolorna kan göra för att verkligen börja utnyttja de möjligheter som tekniken ger. Forskarna ger exempel på arbetssätt som fungerar idag och förklarar vad det beror på. De redovisar också hur skolan, lärarna och eleverna behöver tänka om, och de pekar på hur tekniken skulle behöva utvecklas för att ge ett bättre stöd åt lärandet. Rapporten bygger på en genomgång av ett tusental akademiska artiklar och mängder av annat material från hela världen som beskriver och analyserar hur it används i undervisningen. Ur denna mångfald har man sedan valt ut 210 konkreta exempel på hur tekniken kan bidra till att förnya undervisningen och utveckla elevernas lärande. Dessa exempel har antingen drivits av forskare eller av lärare.

Det här låter ju som ett väldigt seriöst material och jag kan tänka mig att det inte endast britterna som tampas med detta problem. Men det här vet vi ju egentligen redan, eller hur? Varför gör vi då inte som vi säger att vi borde göra?

Pålsson har gjort en sammanställning på det åtta teman som rapporten har utmynnat i:

  1. Lära av en expert. Alla teorier om lärande bygger på att den som lär sig får hjälp och vägledning av någon som kan mer. Tips är att man letar efter resurser som finns runt om på nätet. Exempel som ges är Khan Academy, Maths Doctor och Solar Stormwatch.
  2. Lära tillsammans med andra. En stor del av vårt lärande sker tillsammans med andra, och här kan tekniken vara till stor hjälp. Rapporten nämner fyra sociala dimensioner som it kan ge stöd åt
    • Samarbete och gemensam förståelse
    • Nätverkande
    • Deltagande
    • Det som skapas kan delas med andra
  3. Lära genom att skapa.
    Än så länge finns det inte mycket stöd för att den här sortens lärande verkligen ger bra resultat, men i rapporten ses det ändå som ett lovande område som är väl värt att  undersöka vidare. Det stöd som finns pekar på betydelsen av att läraren finns med som ett aktivt stöd genom skapandeprocessen – och detta är något som inte får glömmas bort.
  4. Lära genom att undersöka. Den tekniska utvecklingen ger bättre möjligheter än någonsin för den här typen av självständigt lärande. Numera går det att hitta information om det mesta och det finns helt andra möjligheter än tidigare att simulera, visualisera och experimentera. Inom forskningen finns det exempel från alla ämnen och på alla nivåer.
  5. Forskande och problembaserade arbetssätt. Det här är en strukturerad variant av det undersökande lärandet som går ut på att lösa ett givet problem. Rapporten nämner att flera av de lärarledda projekten visade på stora möjligheter för den här sortens arbetssätt.
  6. Lärande genom tillämpning. Detta är ett väl beprövat arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla och att använda sina kunskaper i olika konkreta sammanhang. Men det handlar inte bara om tillämpning, utan om att motivera och att utmana eleverna. Här pekar rapporten på spelbaserat lärande som en möjlig väg.
  7. Lärande genom formativ bedömning. Genom att tydliggöra målen, visa var eleven befinner sig och hjälpa eleven att komma vidare, hjälper den formativa bedömningen eleven att utveckla sitt lärande. I rapporten påpekas att det ännu inte finns många bra exempel på hur teknikutvecklingen kan bidra här, men att det sannolikt finns utmärkta förutsättningar att skapa intressanta och väl fungerande lösningar.
  8. Lärande i varierande kontexter och sammanhang. Lärandet utvecklas och fördjupas om man får lära och tillämpa sina kunskaper på olika platser, med olika medel och i varierande rum och sammanhang. Här kan den mobila utvecklingen och utbredningen av aktiviteter som lifelogging, där man med hjälp av små, bärbara kameror med inbyggd gps och andra hjälpmedel automatiskt dokumenterar sina aktiviteter. Ett aktuellt exempel, som inte nämns i rapporten, är den svenska produkten Memoto, som släpps i februari 2013.

Pålsson avslutar med att säga:

Rapporten visar att det finns mängder av möjligheter att utnyttja it på både bättre och mer engagerande sätt i undervisningen. Men vad krävs för att det ska bli verklighet? Rapportens slutsats är att det måste till ett bättre samarbete och ett mer utvecklat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan it-branschen, forskarvärlden och skolan. Detta kommer Nesta nu att ta tag i.