maj 2012


Forskningen kring hur datorer påverkar undervisningen och resultaten i skolan har startat upp på många håll och i dagarna har en ny studie från Göteborgs universitet släppts kring ämnet. Denna gång är det Berner Lindström som säger att det är nödvändigt med lärarstöd om datorer ska förbättra undervisningen. Detta kan ju verkligen kännas som självklart och detta har också påpekats i olika omgångar. Frågan är förstås vilken typ av stöd som behövs. Handlar det om att generellt behärska datorn som redskap, handlar det om att behärska specifika program eller handlar det om att förstå samhällsförändringarna? Det som blir intressant i sammanhanget är det Lindström säger:

Det vi kan se i våra studier är hur etablerade undervisningsformer, uppgiftsformuleringar och sätt att examinera sätter ramarna för hur IKT används. Många lärare ifrågasätter också vad IKT pedagogiskt kan tillföra, när de redan har en fungerande undervisning. Men det är ett svar som bygger på tveksamma premisser, att de ser IKT som ett instrument för att förbättra eller effektivisera undervisning givet ett traditionellt undervisningsinnehåll. Istället handlar frågan om IKT i undervisningen ytterst om en omdefiniering av vad det innebär att ha kunskap i det moderna samhället.

Det visar på att en del lärare fortfarande ser väldigt traditionellt på sin lärarroll och sitt uppdrag. Är det här det behövs sättas in stöd?

När jag tidigare idag ramlade in på Jonas Hällebrands blogg och såg filminslaget ”I see The future baby” av Troedson kom jag igen in på samma tankebanor. Troedson säger mycket klokt i filmen och man måste nästan se hela filmen för att förstå hans argumentation. Han tror att en uppgift blir att få lärarna att förstå hur framtiden kommer att se ut om ca 30 år. Problemet, enligt vad han säger i filmen, är att många lärare inte vill förhålla sig till förändringarna och inte tycker att vi ska sträva till att skapa en skola som motsvarar det framtida samhället.

Frågan kvarstår då fortfarande, vilken typ av stöd är det lärarna ska ha och framför allt vem skall stöda dem och på viket sätt?

Är det någon som har förslag?

Annonser

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om Flipping classroom, men efter att ha varit på SETT-mässan väljer jag att göra ett till. Metoden är intressant och verkar snabbt ge resultat i klassrummet.

Daniels förläsning på SETT 2012

Jag lyssnade till Daniel Barker under Sett och han höll en medryckande och bra föreläsning utan att på något sätt glorifiera fenomenet eller sig själv. Tvärtom så erkände han öppet att det åtminstone inledningsvis föranledde väldigt mycket jobb, speciellt vid själva filmandet. Dessutom hann de studerande göra ännu mer under lektionstid och det krävde ännu mera planering. Du hittar hans blogg här.

Daniel sa inledningsvis den här metoden inte handlar om att spela in filmer utan istället att göra något som stöder lärandet – då finns inget utrymme för föreläsningar. Kort kan man säga att metoden går ut på att studerande/elever gör genomgången hemma som förberedelse och under lektionstid finns mer tid för handledning och stöd när de jobbar. Om du föreläser traditionellt under närpassen måste ju eleverna/de studerande göra olika uppgifter hemma eller utanför skolan istället – på en plats där läraren inte finns som stöd och där kanske inte ens föräldrarna kan eller vill hjälpa till.

För att få eleverna motiverade att kolla på hans genomgångar hemma gav hand dem oftast en relevant filmsnutt på temat att se på inledningsvis. Sådana finns på youtube i överflöd. Motivationsfilmen följdes sedan av en frågeställning och för att ta ställning till den så var de tvungna att kolla Daniels föreläsningsfilm. De som inte förberett sig innan lektionen måste använda lektionstiden till detta och blev därför sena i starten då de övriga, under lektionstid, kunde starta upp sina projekt eller uppgifter. Det blev småningom ett grupptryck som gjorde att de flesta hade gått igenom materialet (ca 10 min långt) innan. Alternativet är ju att man sitter med sina hemuppgifter och riskerar få sitta flera timmar (ensam?) ifall man inte förstår hur de ska göras. Dessutom finns föreläsningsfilmerna alltid till hands så att man kan gå igenom dem när det finns behov. Daniel säger själv så här i sin blogg:

Man kan även betrakta det hela som en förhandlingsfråga. Antingen tittar man på en film hemma i 10 minuter och kan då hänga med på lektionen och få hjälp när man kör fast. Eller så tittar man på lektionen och gör jobbet hemma, men då ensam. Det här är något som eleverna är medvetna om och de inser att ett större ansvar läggs på dem. Men samtidigt gillar de friheten som det medför. Sedan finns det en grupp elever som faktiskt inte tittar på filmerna då de tycker att de är för lätta. För dem kan det räcka med att snabbspola genomgången och ändå greppa innehållet. Jag kan då inte låta bli att tänka att förut tvingades de lyssna på mina halvtimmeslånga genomgångar trots att de hade fattat efter en minut.

Även om Daniel säger att det hittills medfört merarbete så säger han att han inte kan återgå till de metoder han använde förut. Fördelarna överväger och han ser att eleverna lär sig mera och han får mera till att stöda dem i klassen. Plus att han får igång bra diskussioner där alla nu deltar på en högre nivå än om diskussionerna hade förts i samband med en första föreläsning.

Den här metoden att ”Flippa klassrum” är inte helt ny och det finns därför en hel del tips och information på nätet. Bl.a. Salman Khan har intressanta åsikter:

liksom Aron Sams, Jonathan Bergmann och Aron Sams och IKT-skafferiet…….

TED har hakat på detta och skapat ett verktyg för att stöda processen för lärare. Verktyget heter TED Ed och är än så länge en beta version. Men jag tycker att det kan vara värt att titta in här och kika runt på webbplatsen. Här hittar du färdiga lektioner (baserat på filmer) som är paketerade för att passa ”flippad undervisning” men du kan också lägga till vilket youtube-klipp som helst, alltså även egetproducerat som du laddat upp till youtube. Varje ”flippad lektion” är sen indelad i fyra delar – du kan se filmen, du kan svara på snabbfrågor, svara på fördjupade frågor och som sista del fördjupa dig i ämnet. Detta material finns färdigt i TED Ed lektionerna, men om du skapar lektioner utifrån klipp från youtube modifierar du själv frågor och lägger till fördjupat material i själva verktyget. Bra eller dåligt? Bedöm själva!

Jag har haft förmånen att besöka SETT-mässan i år, vilket jag är riktigt glad för. Vi var ett trevligt gäng på ca 30 personer samåkte till mässan i Kista. De flesta representerade grundskolan men där fanns också några från Högskolan, Ålands gymnasium och  från förvaltningen.

På mässan fanns en massa parallell-seminarier med föreläsare både från forskar-, skol- och företagsvärlden. För min egen var jag inledningsvis inte så imponerad av vad jag lyssnade till eftersom jag gjorde några felval och hamnade in på föreläsningar som egentligen var lite förtäckt marknadsföring. Men efter den upptäckten hittade jag ett flertal riktigt givande föreläsningar, tex Daniel Barker (Flipped classroom), Patrick Hernwall och Örestads gymnasium. En närmare beskrivning dyker upp i vår seminariewiki småningom. Där hoppas jag också att alla andra som var med fyller i med sina erfarenheter.

På kvällen den första dagen åkte vi iväg på en gemensam middag. Totalt var vi 11 personer som åt en riktigt delikat middag på Taboulli på Söder. Oj vad vi åt…..

SETT-besökare på middag på Taboulli på Söder

Min känsla är att alla deltagarna nog fick ut en del av mässan, endel mer och andra mindre. Om inte annat så var det igen en bekräftelse på att projektet inte är så helt fel ute när det gäller IT-användning och att det finns många bra argument varför vi behöver ha en lärarekår med digital kompetens.

Jag tror att nästa års snackis kommer att vara diskussionen kring Flipped classroom, där fördelarna redan visat sig men där det blir tydligt att lärarens förberedelser tidvis kan bli dryga. Var hittas då balansen?

//Carola