I veckan har det gått en het debatt bl.a. i DN som rör digital teknik kontra traditionella verktyg som papper och penna. Debatten tog fart i och med att Sveriges utbildningsminister blev provocerad av att Sollentuna kommun har gått in för att använda iPads istället för pennan. Han får svar på tal av flera potentater, bl.a. Karin Hatt och professor Krogsmark men också från lärare från den dagliga verksamheten. Nu ser det dessutom som om man vill få meningsskiljaktigheterna att se ut om en politisk osämja.

Utan att ha lusläst alla åsiktsyttringarna så tycker jag ändå att det saknas en viktig del i debatten. Sahlin mfl. närmar sig ändå detta en aning i slutet av deras artikel när de säger

I alla tider kommer rädslan inför förändringar riskera att utvecklingstakten avstannar. Trots detta förändras samhället och vi med det och skolan bör därför vara en plats som förbereder eleverna för denna utveckling och förändring – mentalt men även digitalt.

Jag anser att vi alltid måste se till vilken typ av kompetens den studerande ska ha. Målen för kompetenserna måste rimligen i förlängningen ställas utgående från samhällets behov och krav. Inte av vilken typ av verktyg skolan har. Inte av om ordet är tryckt på papper eller består av digitala ettor och nollor. Inte av om skolan inte vill ha teknisk utrustning som motsvarar kraven. Inte av  vilken kompetens läraren har eller vill ha idag.

Men om samhället kräver digital kompetens av sina medborgare, ja då måste skolan försöka tillgodo se de kraven. Om digitala verktyg stöder lärandet på ett positivt sätt, ja då måste skolan se till att dessa verktyg används i skolan och att lärarna behärskar dem tillräckligt bra. Stöd i det här avseende kan vara allt från att stöda lärarna administrativt och planeringsmässigt, det kan vara att tillgängliggöra material på ett ändamålsenligt sätt men också att skapa möjligheter för samtliga elever och studerande att klara de mål som är uppsatta i de olika ämnena. Stöd kan vara mycket mera än detta och jag tror man i skolan behöver definiera vad det kan vara för att skapa en gemensam förståelse.

Så i min värld spelar det inte någon roll om man använder papper, penna, miniräknare, iPad, androidtelefon eller stationär dator. Det viktigaste är om verktyget skapar de bästa förutsättningarna och har det innehåll för att de studerande ska nå uppsatta mål. Inte om man raderar med suddgummi, tip-ex eller Delete-knappen! Det handlar inte om vem som är budbäraren utan vad budbäraren har i sin ryggsäck!

 Some rights reserved by bgottsab
Annonser